Mer om mineral och fossil

		Mer om mineral och fossil

10-08-22

Start Aktiviteter ute och inne Barnintervjuer Bullerdämpande åtgärder Favoriter Intressen I skog och mark Jämställdhetsarbete Lilla Anna-sagor Lilla Annatema Matematik Mer om mig Mina stubbar Mineral och fossil Mer om mineral och fossil Mungymnastik Rim och ramsor Rut Sagor Sagotema Samlingen Språklekar Språk och mattepåsar Sånger Vad gör de om dagarna? Vill du lära dig mer? Våga vara dig själv
	Om du vill veta mer om grundämnen, bergarter och mineral kan du läsa följande uppsats som jag skrev under den tid jag gick på Komvux, jag fick då en förfrågan att föreläsa för mina klasskamrater i detta ämne. Jag hade också med mig material så de fick titta och känna på de olika "stenarna". Det finns 1500 olika bergarter, över 4000 mineral och nya hittas varje år! Så ska ni samla - börja tidigt! Just nu läser jag en högskolekurs i geologi så det kanske generar lite uppdateringar i denna uppsats.

	Bergarter
	En bergart är uppbyggd av olika mineraler och man skiljer på magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter.
		Dalmatinerporfyr, basalt granit, mandelsten.
	Magmatiska bergarter är de som har vulkaniskt ursprung, antingen det som rinner ut som lava, t.ex. basalt och porfyr (eruptiva) eller det som bildas långt nere i magman, t.ex. diabas, pegmatit och granit(intrusiva). Graniterna i Sverige är mellan 1900 och 900 miljoner år gamla.
	Lava	Porfyr

	Sedimentära bergarter är sådana som bildats av tidens tand, t.ex. sandsten som har hämtat sitt material från andra vittrade bergarter, kvarts är den viktigaste beståndsdelen, de äldsta i Sverige är från Prekambrium. Andra sedimentära bergarter är lerskiffer och sten och brunkol som är multnade växtrester som dränktes och skyddades därmed från luftens påverkan. Kalksten är en annan bergart som består av små korn av kalkspat och av lera. Ortoceratitkalkstenen, en populär byggnadssten, som är typisk för ordovicium i Nordeuropa avsattes under ca 20 miljoner år med ca 1mm/några tusen år.	Kalksten, röd sandsten, jet, röd kalksten, lerskiffer


	Metamorfa bergarter är genom olika processer omvandlade bergarter t.ex. av högt tryck, hög temperatur, gaser och av olika lösningar. De flesta omvandlingar sker i jordens inre. Så är då blodstensmalm sprungen ur brun järnmalm, marmor från kalksten, gnejs från granit och stenkol från brunkol.	Gnejs och marmor

		Borrkärna av marmor, täljsten, blodstensmalm och två olika skifferarter


	Vad är ett mineral? Hade ni frågat mig för tjugo år sedan hade jag nog sagt att det var något som fanns i en medicinburk, typ 5 vitaminer och 10 mineraler. Numera betyder det något helt annat; de mineraler som av kemiska föreningar utav olika grundämnen bildar fantastiska former och färger i naturen. Mineralerna är oftast knutna till en viss bergart och uppstår under olika förutsättningar som tryck eller temperatur. De kan också bildas ur olika gaser och lösningar. Man delar in mineralerna i nio olika grupper efter deras kemiska sammansättning; grundämnen, sulfider, halogenider, oxider, karbonater och borater, sulfater, fosfater, silikater och organiska ämnen.


	Grundämnena är de ämnen som finns i periodiska systemet. Rena ämnen som inte är blandade. Bland annat guld, silver, diamant, bly, järn, koppar och svavel. Från Sala silver gruva har det brutits 450 ton silver och 30000 ton bly sedan 1500-talet. Större delen av jordens silver är bundna till olika sulfidmalmer. Koppar framställs i Sverige bara ur sulfidmineralet kopparkis. Gedigen koppar bildas genom geologiska processer ofta i samband med vulkanism.	Silver Koppar
	Blyglans Svavel på celestit och svavel	Guld bryts främst i Västerbotens län. Guldhalten är ca 5g per ton sten. Mest guld i världen har under senare år Ryssland och Sydafrika, där nästan hälften av allt känt guld, producerat. Alla grundämnen är inte fasta ämnen, som syre och helium. Andra grundämnen som ni känner igen är kalcium, arsenik, kvicksilver och krom.


	Sulfider är en kemisk förening av svavel och ett eller flera grundämnen, t.ex. svavelkis eller pyrit som det också kallas = svavel och järn, är jordskorpans vanligaste sulfidmineral. Den bildas ur magmatiska lösningar och vid kemiska reaktioner i syrefattigt vatten. Kopparkis eller kalkopyrit = svavel, järn och koppar är den mest spridda kopparmalmen. Den uppkommer ur gaser och lösningar som härstammar från magmor. I Falu koppargruva har man sedan 1000 -talet utvunnit 400 000 ton koppar. Kopparhalten var endast 4% , 100 kilo berg gav 4 kilo koppar. Malmkroppen bildades för 1,9 miljarder år sedan
		Zinkblände eller sfalerit = svavel och zink, ledande zinkmalm, bildas ur magmatiska lösningar och förekommer tillsammans med blyglans. Här ett kluster med mindre ljusa kristaller av kvarts.


	I gruppen halogenider återfinns klourider och flourider. De är olika salter av syra där vätet är utbytt mot en metall. Vanligast är stensalt (halit) och flusspat (flourit). Det senare finns rikligt i Sverige. De bildas ur magmatiska lösningar och ur vulkaniska gaser och finns i graniter och pegmatiter där de uppkommer som sprickfyllnad.	Flourit


	Oxider och hydroxider är olika kvartser eller kiseldioxider (SiO₂). De är ett av de mest spridda mineralet i jordskorpan. De kristalliserar mycket sent ur magmatiska lösningar och uppträder därför ofta som sprickfyllnader. De klara formerna av kvarts är bergkristall, citrin, rökkvarts, ametist och rosenkvarts. Ordet kristall kommer från grekiskan och betyder för alltid fruset vatten.
	På bilden finns turitella- agat, blå bandagat, elefant- jaspis, mossagat, landskapsjaspis och en konkretion kallad agatros. T. h. flinta	Agater, jaspisar, kalcedon och flinta är så kallade kryptokristallina kvartser; för ögat så täta former så att man ej kan se dem, bildar inte kristaller. Uppträder i vulkanisk och sedimentär miljö där de bildas genom kemiska utfällningar. Uppträder som lager, klumpar, konkretioner och sprickfyllnader. En fibrig variant är tigeröga.

		I gasblåsor i lava kan man finna agat med hålrum s.k. geod där det ofta finns kvartskristaller.
	Till oxiderna hör också hematit- järnglans, rubin och safir- aluminiumoxid. Hematit kallas också blodstensmalm och bildas på många olika sätt, grund- förutsättningen är att det finns mycket syre som kan binda järnet. Även opal hör till gruppen. Opal är en kiselgel, en amorf kvarts som inte bildar kristaller. Den innehåller mycket vatten och ska därför skyddas mot uttorkning. Den finns som utfyllnad i håligheter i sedimentära bergarter. De kan bilda stalagmiter och stalaktiter och ersätta material i snäckskal, trä, ben och i fossiler. Australien är sedan 1800- talet ledande producent av opal.	Eldopal från Mexiko, phisomelon och tigeröga
		Förstenat trä består mineralogiskt av kalcedon, agat eller opal. Så här går det till: det döda trädet täcks av lera, lava eller sediment. På så sätt bevaras trädets yttre struktur. Vatten som cirkulerar löser upp de organiska beståndsdelarna och ersätter dem med mineraliskt stoff. Egentligen är det ett utbyte av olika ämnen som sker. Förstenade skogen i Arizona består av 200 miljoner år gamla träd som täcktes av ett flera hundra meter sedimenttäcke varifrån de senare har vittrat fram (sandsten.

	Till gruppen karbonater och borater hör t.ex. kalcit eller kalkspat( CaCO₃). De är salter av kolsyra där vätet i saltet är utbytt mot någon mineral. Kalkspat är det vanligaste kiselfria mineralet i jordskorpan och uppkommer bland annat ur kalciumförande och kolsyrehaltigt vatten när kolsyran försvinner genom att koldioxiden dunstar bort. Kalkspat är dubbelbrytande och används ofta i prismor i mikroskop. Av olika föroreningar kan den få varierande färger.	Kalcit
	Azurit m. malakit, dolomit och två konkretioner aragonit	Malakiten är ett basiskt karbonat som bryts mest som kopparmalm. Azurit eller kopparlasur är underordnat malakiten men är i övrigt likadant. Dolomit är ett karbonat med lika många atomer av magnesium och kalcium. En stor del av jordskorpans dolomit har bildats ur kalkspat, finns som bergart men också som kristaller. Aragonit är ett kalciumkarbonat som kristalliserar stråligt. Bildas ur lösningar varmare än 80 grader och bildningen underlättas om sulfat finns med, åtfölj därför ofta av gips.


	Sulfater är salter av svavelsyra. Hit hör gips som är ett sedimentärt mineral som kristalliserar ur havsvatten, saltsjöar. Dessutom kan det påträffas som konkretioner och skikt i lera, lerbergarter, kalksten och sand. Sprickor och malmfyndigheter kan innehålla gips som då kristalliserat ur lösningar bildade genom vittring. Används i byggindustrin. En variant - ökenros finns i Tanzania.	Selenit


	Apatit tillhör gruppen fosfater som är salter av fosforsyra. Apatit är ett viktigt mineral för konstgödselindustrin. Återfinns i sedimentära och eruptiva bergarter.	Apatit


	Till den grupp som har ett varierande utbud hör silikaterna. De är salter av kiselsyra och eftersom det finns många kiselsyror med olika inbördes proportioner av väte, kisel och syre har det under tidernas lopp bildats ett stort antal varianter. I kiselsyran är vätet utbytt mot en eller flera metaller. Till gruppen hör olivin som bl. annat förekommer i vulkaniska bergarter, muskovit som kan användas till kaminfönster, wollastonit som används för att göra badrimsporslin hållfastare.
	Turmalin har en komplicerad sammansättning, aluminium, bor och väte ingår alltid. De finns i många färger beroende på vilka metaller som ingår - Schörl som är svart har den här sammansättningen: (OH)₈NA₂FE₆B₆AL₁₂SI₁₂O₅₄	2 bitar schörl och Verdelit
	Beryll från Hoting	Alla beryller såsom smaragd och akvamarin hör också hit, liksom amasonit, rodonit, kyanit, månsten, spektrolit som alla är fältspater och larvikit. Larvikit är en norsk populär byggsten som man kan se på t.ex. hotell, den är rik på fältspat. Larvikit

	Organiska mineral är de som ursprungligen kommer från levande växter och djur. Bärnsten är förstenad kåda från barrträdet Pinus Succinifera som växte för 50 miljoner år sedan lita varstans i världen. En grön variant kommer från Karibien. Den flyter i saltvatten så därför kan man leta vid stranden efter en storm då vågorna kan ha förändrat havsbotten. Korall består av skelett från små marina djur. Jet är förstenad brunkol och finns i vissa sedimentära bergarter. Pärlor bildas när musslan genom att utsöndra pärlemor skyddar sig mot irriterande föremål. Därmed kapslas de främmande partiklarna in i pärlemor och pärlan byggs upp. Hit hör även snäckskal, elfenben och sköldpaddsskal.	Skalbagge fångad i bärnsten, Estland

	Fossiler är förstenade djur och växter och de hör till mina favoriter. Det är lite häftigt att ha någonting så gammalt - äldre än en antikvitet kan man säga! Fossiler kan bevaras endast i en miljö där de inte äts upp av andra djur eller av mekaniska nedbrytningsprocesser. De bästa utsikterna att bevaras fanns därför i sjöar och hav eller om de kom i vägen för ett vulkanutbrott alt lerskred. I vattnet blir döda djur snabbt täckta av sediment som med tiden hårdnar till berg. Förutsättning att bli fossil är också att det finns hårda delar som kan bevaras. Man tror att endast 20% av djurlivet dog under de gynnsamma förhållanden så att de kunde fossileras, därför kommer det mesta av den tidens djurliv att förbli okänt för oss. Fram till Devon 395 miljoner år sedan fanns det bara vattenlevande djur. Under Silur 440-395 miljoner år sedan flyttade de första växterna upp på land.	Kalksten med kalcitfylld Ortoceratit från Gotland, Ordovicium

	Ortoceratit rån Atlasbergen i Marocko	Ortoceratiterna var en vanlig bläckfiskgrupp från Ordovicium till äldre Krita, 500 -100 miljoner år sedan. Skalet skyddade dem och fungerade också som simblåsa. Under Ordovicium täckte ett grunt hav södra och mellersta Sverige som då låg närmare ekvatorn. Det fanns över 10 000 arter och en del kunde bli flera meter långa. Ortoceratitkalkstenen från Öland är en omtyckt byggnadssten som man kan se lite överallt, i golv och trappor.

	Belmniterna, en bläckfisk med skalet innanför skinnet är ett vanligt fossil i Kristianstads äldre bergarter från Trias, Jura och Krita. Under Trias låg Sverige norr om ekvatorn och hade ett varmt ökenklimat. Under Jura var Skåne ett gigantiskt träskområde och i början av Krita hade havet dragit sig tillbaka. I slutet av perioden täcktes Sverige återigen av ett grunt hav, Sverige låg fortfarande närmare ekvatorn än nu. I mitten av Tertiär var Sverige torrlagt igen.	Belemnit från Kalkstensgrotta i Kristianstad

	Ammoniterna var en annan bläckfiskart som började utvecklas under Devon, 395 miljoner år sedan. Under Trias, Jura och Krita är det ammoniter och belemniter som är de artrikaste fossila grupperna. Det fanns 1800 släkten ammoniter varav de största kunde bli upp till 2,5 m diameter. Vid slutet av Krita, 65 miljoner år sedan, var de alla utdöda. Används ofta som ledfossil.	Tack vare kontinentalkrockarna som bildade bergskedjor under årmiljonerna så hamnade denna ammonit i Himalayas berg.

	Möt Asaphus Lepidorius från St. Petersburg	Trilobiterna var ett leddjur, en slags urkräfta som levde från äldre Kambrium till yngre Perm, 560 - 250 miljoner år sedan. Under Kambrium låg stora delar av Sverige under vatten och låg på södra halvklotet. 60% av alla kända arter under Kambrium var trilobiter, det fanns bara liv i havet. Gruppen omfattade minst 10 000 arter och storleken varierade från ett par mm till ca 70cm längd. Många trilobiter är vanliga ledfossil, dvs de används för att åldersbestämma ett visst berglager.

En stor del av Gotlands berggrund är korallrev. Koraller som var kolonibyggande fanns på Gotland, från Silur, 395- 440 miljoner år sedan. Ekvatorn låg tvärsöver ön. Då hade havet dragit sig bort från Mellansverige för att under Devon helt torrlägga Östersjön. På Gotland fanns ett hundratal arter rugosa koraller. Från Devon, Karbon och Perm då Sverige var torrlagt finns det inga fossilförande bergarter bevarade.	Rugosa koraller i grupp

Källförteckning: Stenar och fossil av Pehr H Lundegård & Krister Brodd, Norstedts, Färgserien, 1996 Ädelstenar och prydnadsstenar av Walter Schumann, Norstedts, Färgserien, 1995 The Pocket Guide to Fossils, Chris Pellant, Parkgate Books, 1997 Och otaliga amatörgeologer och "stenknackare" som bidragit med muntlig el skriftlig information, främst sådana som jag träffat på Västerås Mineralmässa som alltid hålls första helgen i oktober varje år.


Start \| Mer om mig \| Aktiviteter inne och ute \| Barnintervjuer \| Favoritlänkar \| Intressen \| Jämställdhetsarbete \| Lilla Annasagor \| Lilla Annatema \| Matematik \| Mina stubbar \| Mineral och fossil \| Mer om mineral och fossil \| Mungymnastik \| Rim och ramsor \| Rut \| Sagor \| Sagotema \| Samlingen \| Språklekar \| Språk och mattepåsar \| Sånger \| Vad gör de om dagarna? \| Vill du lära dig mer? \| Våga vara dig själv \| Bullerdämpande åtgärder Webbplatsen uppdaterades 10-08-22